Så jag satte igång med att vispa grädde och värma bär.
"Åå va gott detta ska bli!"
Jag va verkligen sådär jättelycklig.
Vill ni veta vad som hände?
Jag skulle skära upp mina scones, då hände de.
Jag skar mej på en vass jävla global kniv!
De va inte pyttelite jag skar mej heller!
En halv centimeter in i min tumme bara sprutar de en maaassa blod.
Och i med att jag va ensam ringde jag pappa som kom fort som satan hem till mamma där jag va.
Han plåstrar om mej och tröstar mej.
(Jag grät nog konstant i en timma, de gjorde inte så ont men jag va rädd, speciellt för att få sy)
11.15 hände detta hemska.
12.15 åt jag goda scones!
Jag lever trotts omständigheterna
Tummen med
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar