onsdag 15 januari 2014

KONSTEN ATT SLÅ I HÖFTERNA

Inte nog med att mina höfter är riktiga superhöfter, dom muckar gräl med allt hårt också! Tänk er detta:
Jag går helt vanligt och är på väg att passera ett bord på min vänster sida. Inget mer med det liksom. Men plötsligt! Hela vänstra sidan av min kropp dras som en magnet till bordet.. PANG. Blåmärke.
Man kan även föreställa sig scenen men byta ut bordet mot en vägg/byrå/trappa/stolpe (jag går ofta in i stolpar).
Någon som lider av samma problem? 

En gång för ca ett halvår sen var vi och lyssnade på gymnasieprat på Lindholmen. Jag gick och pratade med Ebba O bredvid Ebba O så tutar en båt bakom så såklart måste jag ju se vad det är. TJONG så gick jag rätt in i en stolpe och där fick mina klasskompisar sitt dagliga skrattanfall. Hehe.

När jag ändå skriver om att jag går in i saker ska jag passa på att beskriva när jag och Ebba M åkte in i ett träd. Samma träd. Samtidigt.
  Jag var ju på skidläger i Norge i början av förra året och på något vis fick vi för oss att åka offpist (jag fattar inte varför för detta var andra dagen på lägret och varken jag eller Ebba hade åkt skidor mer än en gång innan). Jag kör först, spårar ur och åker rätt in i ett träd i kramposition. Antagligen var detta lätt hänt för en amatöråkare så vips lyckades Ebba med samma sak. Hon spårar ut och hamnar i samma position på samma träd några millisekunder efter mej. Där stod vi som två fån som åkt vilse och kramade ett träd.
Jag minns att jag höll på att skratta ihjäl mej och jag önskar så att någon fått detta på bild!

Med detta hoppas jag att ni får ett leende på läpparna och så ska jag passa på att önska er en godnatt, GODKATT! 

1 kommentar:

Anonym sa...

Natti natti katti katti! ❤